"Välkommen till stan - här är det bäddat för upplevelser"

JTM_eijahiltunen3.jpg
madonna.jpg

Joensuu konstmuseum

Konstmuseet Onni är inhyst i en ståtlig gammal skolbyggnad i centrum. Museets äldsta föremål är 3000 år gamla, de yngsta återspeglar vår samtid. Bland målningarna finns nationella klassiker och dyrgripar som Albert Edelfelts "Parisiskan", Magnus Enckells "Narcissos" och en akvarell av Helene Schjerfbeck. Av utställningsobjekten märks också de betydande kinesiska och antika samlingarna.

Så uppstod museet

Apotekare Olavi Turtiainen efterlämnade vid sin död år 1961 ett betydande arv åt sin hemstad Joensuu: hela sin konstsamling. Följande år fick staden emottaga ännu en testamenterad donation, fröken Arla Cederbergs konstsamling. Med dessa två samlingar som utgångspunkt grundades Joensuu konstmuseum år 1962. Något år senare fick staden ännu som gåva akademiker Onni Okkonens konstsamling samt hans bibliotek och arkiv. Därmed hade konstmuseet ernått en ansenlig och mångsidig grund för sin verksamhet.

Som konstsamlare var Olavi Turtiainen, Arla Cederberg och Onni Okkonen väldigt olika.

Olavi Turtiainen (1906–1961) skapade en samling som avspeglar hans strävan att bygga upp sitt hem till en helgjuten konstupplevelse – med tavlorna, skulpturerna, de österländska mattorna, silverföremålen och möblerna i en balanserad estetisk helhet. Stilen är behärskad och förfinad.

Medicinalrådet Hagar Vahers (1898–1982) donation år 1982 kompletterar Turtiainens samling på ett harmonierande sätt eftersom Vaher och Turtiainen tillsammans hade gjort ett antal konstanskaffningar. Vahers samling avspeglar också Turtiainens konstsmak, även om verken är en aning tyngre till sin karaktär.

Turtiainen kände personligen nästan alla konstnärer som han köpte verk av. Största delen av verken är skapade av 1950-talets unga konstnärer såsom Tapani Raittila, Helge Dahlman och Tuomas von Boehm. Då var dessa ännu inte särdeles kända men hör idag till den finländska bildkonstens betydande namn.

Arla Cederberg (1886–1961) byggde upp sin samling genom att inhandla verk av redan kända konstnärer. Hon verkar ha strävat efter att äga en målning av varje 1800-tals konstnär känd och älskad av folket. Även om urvalet förblev ofullständigt utgör det en stilfull och för dagens åskådare även romantisk samling finländsk målarkonst – från Robert Wilhelm Ekmans (ibland kallad Finlands konsts "fader") vintriga ögonblicksbild och vår första "düsseldorfkonstnär" Werner Holmbergs landskap till Albert Edelfelts och Gunnar Berndtsons salongsrealism och finländska 1890-tals landskapsvyer.

Akademikern, professorn i konsthistoria Onni Okkonens (1886–1962) samling har kommit till under en konsthistorikers noga preciserade avsikter. Okkonen inredde sitt hem med konstverk från ett flertal tidsperioder och kulturkretsar. De gav honom inspiration i arbetet och ledde hans tankar till olika konstepoker.

Även ett begränsat antal verk från en viss tidsperiod och kultur kan berätta mycket om de förändringar som skett inom konsten, förutsatt att urvalet är väl övervägt. Verken från antiken är – i internationell jämförelse – få till antalet. Men ändå inrymmer samlingen verk från såväl den arkaiska, den klassiska som den hellenistiska perioden, såväl från Grekland, Etrurien som Syditalien. I samma anda samlade Okkonen exempel på mellan- och sydeuropeisk kyrkokonst från 1300- till 1700-talet samt byggde upp ett tvärsnitt av olika konstområden i Kina under 300 år. Den kinesiska samlingens mest betydande del är från Tang-dynastins tid (618–907 e. Kr.).

Okkonens samling av finländsk konst avspeglar inte en strävan till ett representativt konsthistoriskt tvärsnitt på samma sätt som hans utländska anskaffningar. Han har också åstadkommit en betydligt dystrare samling inhemsk konst än Turtiainen.

Som helhet är Okkonens bidrag till de grundläggande samlingarna i Joensuu konstmuseum det mest omfattande och mångsidiga. Det första konstverk Okkonen skaffade var år 1914, då han inhandlade en akvarell av Helene Schjerfbeck. Akvarellen från år 1907 hette ursprungligen enbart "Förslag till Gobelin" men har sedermera kallats både "Flicka med svallande hår" och "Studie till Livets träd". Småningom drygade Okkonen ut sin samling med verk av bl a Wäinö Aaltonen, Alvar Cawén och Tyko Sallinen och därtill med konsthantverk och konstindustripjäser från 1800- och 1900-talen.

Konstnär Anitra Lucander (1918–2000) skänkte år 1983 Joensuu konstmuseum ett antal teckningar och grafikblad vilka ansluter sig till målningarna i Turtiainens samling. I och med donationen fick konstmuseet även emottaga den keramik som Lucander samlat: den kompletterar de antika och kinesiska samlingarna likaväl som samlingen av persiska kärl som Okkonen anskaffat.

År 1984 skänkte Anna-Lisa och Arnold Glave från Malmö i Sverige närapå hundra målningar och grafiska arbeten gjorda av målaren och grafikern Oscar Parviainen (1880–1938). I och med en andra donation år 1991 fick museet i sin besittning största delen av Parviainens produktion. Motivet till donationerna var Parviainens nordkarelska rötter samt minnesutställningen som år 1980 hölls i Joensuu. Donatorerna uttryckte som sin önskan att denne i Sverige avlidne konstnär som höll blott ett fåtal utställningar under sin livstid inte skulle falla i glömska. En omfattande undersökning av Parviainens konst publicerades år 1997.

Joensuu konstmuseum fick år 1987 en intressant samling verk av Ina Colliander (1905–1985) – mest känd som grafiker – som gåva av hennes arvingar. Samlingen består av ett antal oljemålningar, akvareller, teckningar och skisser från konstnärinnans långa produktiva liv. Samlingen avslöjar att den ortodoxa religionen stod Collianders hjärta nära.

År 2007 utvidgades konstmuseets samling i synnerhet av 1950- och 1960-talskonst när konstsamlaren Carl-Johan af Forselles (1923–2010) från Helsingfors donerade närapå 500 verk. Tillsammans med tavlor från samma tidsperiod som Turtiainen låtit staden ärva bildar de en fin helhet, med verk av bl.a. Tapani Raittila, Tuomas von Boehm och Rafael Wardi. Ynglingen af Forselles arbetade år 1942 som timmerflottare i Norra Karelen. Det var krig och männen var vid fronten, så alla unga pojkar och flickor behövdes för att hålla vardagen och näringslivet rullande. af Forselles firade senare många semestrar i trakten. Joensuu konstmuseum blev bekant för honom på 1980-talet i samband med arrangerandet av en utställning. Tanken på en donation föddes när han, Raittila och Torsten Michelsen besökte Wardi-utställningen i museet sommaren 2005.

Märkliga äro konstens vägar. Slumpen kan spela – som i så mycket här i livet – en stor roll när ett museum blir till.

Gatuadress: Kirkkokatu 23

JOENSUU STAD

Postadress
PB 59
80101 Joensuu

Gatuadress
Rantakatu 20
80100 Joensuu

Telefonväxel
013 267 7111
(från utlandet
+358 13 267 7111)
må–fre kl 8–16