"Bra att veta - till vägledning och för att se sammanhangen"

Joensuu förr och nu

Joensuu grundades år 1848 av Rysslands tsar Nikolai I och hade goda förutsättningar att utvecklas tack vare läget vid mångförgrenade vattenvägar. Älven har alltid varit stadens pulsåder. Idag handlar de viktigaste affärsverksamheterna om bioekonomi, plast, metall, skog och träförädling samt informations- och kommunikationsteknologi.

Joensuu grundades år 1848 av Rysslands tsar Nikolai I och hade goda förutsättningar att utvecklas tack vare läget vid mångförgrenade vattenvägar. Joensuu blev stapelstad 1860, vilket var viktigt för den lokala sågindustrin. I och med frihandelsrättigheterna började staden snabbt växa. Exempelvis uppstod i Utra (några kilometer uppströms från stadskärnan) ett betydande glasbruk, med ett stort inslag av personer med utländsk härkomst. Även svenskspråkiga finländare bodde där och deras barn kunde gå i skola på svenska på orten.

Saima kanal byggdes år 1856 och gav Joensuu en vattenväg via Viborg till Östersjön. Möjligheterna att idka handel med St. Petersburg och Mellaneuropa ökade då markant. I slutet av 1800-talet var Joensuu – hör och häpna – en av de största hamnstäderna i Finland.

Pielis älv är en gammal karelsk handelsrutt. Älven har alltid varit stadens pulsåder. Joensuu betyder ordagrant "älvens mynning", vilket inte förvånar den som tagit en titt på kartan. I slutet av 1870-talet byggdes kanaler i älvens forsar och det gjorde trafiken betydligt smidigare och livligare. Tusentals ångbåtar och pråmar trafikerade längs älven under båttrafikens guldålder. Pielis älv har också varit en viktig farled för timmerflottning.

Länge förblev dock Joensuu en agrar småstad. Men under den senare hälften av 1900-talet utvecklades staden till ett livligt modernt centrum. Medan invånarantalet på 1960-talet i hela Norra Karelen sjönk med över 8 % (folk lämnade landsbygden för arbete i urbanare trakter av landet eller ända i Sverige) ökade befolkningen i Joensuu med 28 %. Joensuu växte geografiskt genom att närliggande kommuner förenades med staden. Norra Karelens län bildades 1960. Man började satsa på utbildning. På nationell nivå infördes i början av 1970-talet grundskolan (nio klasser obligatorisk skola för alla), som tillsammans med flera andra sociala reformer (t.ex. barndagvården) bidrog till jämlikhet och välfärd. Universitet som staden fick år 1969 (idag Östra Finlands universitet) kan lokalt uppfattas som höjdpunkten i denna efterkrigstida period av framsteg. Joensuu hade minsann konkurrenter i tävlan om det nya universitetets placering. Med sina många fakulteter utgör det en stark grund för Norra Karelens livskraft.

Invånarantalet i Joensuu med omkringliggande kommuner uppgår idag till ca 120 000 människor. Stadsbefolkningens medelålder är rätt låg, vilket beror på det stora antalet lärosäten på olika nivåer – närapå en tredjedel av invånarna är yngre än 25 år.

Idag handlar de viktigaste affärsverksamheterna om bioekonomi, plast, metall, skog och träförädling samt informations- och kommunikationsteknologi. Vidare finns en betydande sakkunskap i fråga om gränsregioner och gränsöverskridande samarbete. Högklassiga kultur- och fritidstjänster samt en ren natur ökar stadens dragningskraft.

Den ryska gränsens närhet (drygt sex mil) har alltid varit en viktig faktor i stadens historia. Ryska Karelen är återigen – efter den långa sovjetiska parentesen – i särställning inom närområdessamarbetet. Exportföretagen i Joensuu har återupptagit många gamla goda traditioner i utrikeshandeln. Staden skapar för sin del grundförutsättningar för ett meningsfullt samarbete.

Joensuu kallas Europas skogshuvudstad tack vare sitt starka och breda grepp om skogsforskning. Läs mer om detta viktiga kluster här.

Joensuu satsar kraftigt på regional och internationell samverkan i en mångfald av projekt, i nätverk med olika aktörer. En god grund för detta ligger i det faktum att alla de olika intressegrupperna samarbetar bra samman.
 

JOENSUU STAD

Postadress
PB 59
80101 Joensuu

Gatuadress
Rantakatu 20
80100 Joensuu

Telefonväxel
013 267 7111
(från utlandet
+358 13 267 7111)
må–fre kl 8–16