"Bra att veta - till vägledning och för att se sammanhangen"

Guide till naturen

Joensuu stads landområde uppdelas i två sinsemellan väldigt olika naturtyper, en låglänt och något kuperad terräng i väst, ståtliga höjder och vida vyer i öst. Sjöarna och älvarna är många i Joensuutrakten.

Joensuu stads areal är 2 751 km², varav land är 2 382 km² och vatten 369 km². Landområdet uppdelas i två sinsemellan väldigt olika naturtyper, nämligen Norra Karelens sjödistrikt (Joensuu, Pyhäselkä) och de långsmala skogshöjdernas s.k. Vaara-Karjala (Eno, Tuupovaara, Kiihtelysvaara). Anblicken är därmed varierande; en låglänt och något kuperad terräng i väst, ståtliga höjder och vida vyer i öst.

Några mil norr om Joensuu reser sig berget Koli, en serie höjder i rad, som med sina magnifika utsikter länge uppfattats som Finlands nationallandskap.

Berggrunden i Norra Karelen är mestadels täckt av morän, men också andra jordarter förekommer. Särskilt i låglänta trakter nära sjöar är jordmånen mjukare innehållande sand, silt, lera och torv. Växtligheten varierar mycket; allt från fuktiga klibbalskärr till torra tallbeklädda moränslänter påträffas.

Sjöarna och älvarna är många i Joensuutrakten. De största vattnen Pielinen och Pyhäselkä är förenade av Pielis älv. Joensuu ligger på norra stranden av Pyhäselkä där Pielis älv utmynnar. Stadens namn betyder uttryckligen flodens mynning, inofficiellt översatt till svenska med Åminne.

Joensuu hör, liksom nästan hela Finland, till den boreala klimatzonen (även kallad den tempererade zonen). Lite preciserat råder i Joensuu ett subarktiskt inlandsklimat.

Vattendragen

Det finns hela 778 sjöar i Joensuu som är större än en hektar. Alla sjöar och älvar sammanslagna har en yta på 370 km². Älvarna är även de rätt många, 25 stycken. Vattendragen i Östra Finland är mer eller mindre långsmala i nordväst-sydostlig riktning, vilket beror på senaste istid och isen som långsamt drog sig undan mot just nordväst.

Vattenförsörjningen i Norra Karelen baserar sig idag helt på grundvatten. Alla vattenverk och vattenandelslag tar sitt råvatten ur grundvattnet. Grundvattnen i Joensuu mår bra, men för att bevara detta tillstånd krävs inom markanvändningen en omsorgsfull planering och ett effektivt skydd.

Skogarna

Joensuu äger skogsmark sammanlagt 209 460 hektar, varav brukad skog är 202 452 ha, tvinmark och impediment sammanlagt ca 7000 ha.

De mest allmänna träslagen är gran och tall som växer i moskogar, granen på något fuktigare mark än tallen. Från forna dagar av svedjebruk samt ännu rätt nyligen rikligt betande boskap finns runt byarna fortfarande kvar vidsträckta ljusa björk- och aldungar. En fjärdedel av skogsbeståndet i och kring Joensuu är lövträd, som på sina håll utgör rätt sällsynta lundskogar.

I stadsdelen Linnunlahti finns en stor trädslagspark med sällsynta träd. Den år 1985 grundade botaniska trädgården Botania (71 ha) söder om trädslagsparken har även den ett rikt och intressant trädbestånd. Ovanligare trädslag kan också beskådas i parkerna och skogsplättarna i centrum av staden.

Joensuu stad har i sin ägo den långt över hundra år gamla Hiidenvaara-skogen i Kiihtelysvaara, vars status som så kallad arvsskog etablerades år 2008 då staden fyllde 160 år. Därmed är Joensuu med i WWF:s frivilliga arvsskogsprojekt. Medlemskapet innebär att man är beredd att skydda skogen mot åtgärder som skulle äventyra dess naturvärden. Målet med dessa arvsskogar är att bevara skogsområden i orört skick för kommande släktled. Såsom i Finlands skogar överlag gäller allemansrätten även i arvsskogarna. Inom Joensuu stads gränser finns dessutom på privatägd mark ett antal skogsområden som är skyddade i avsikt att trygga naturens mångfald. 

Svamp

Fina svampskogar finns det många av i Joensuutrakten. De vanligaste matsvamparna i Östra Finland är soppar (särskilt karljohan, dvs. stensopp, som också går på export) och riskor.

Man ska dock vara på sin vakt gällande många giftiga svampar, av vilka några enstaka är livsfarliga. En svampbok är alltid bra att ha till hands. Ät aldrig svamp som inte helt säkert har artbestämts.

Däggdjuren

Igelkott, fälthare, grävling, mård och skogssork representerar västliga influenser bland däggdjuren i Norra Karelen, medan bl.a. älg, mårdhund, flygekorre (mycket sällsynt) och lappnäbbmus står för inflytandet från öst. I särklass står det utrotningshotade säldjuret saimenvikaren som hör till de arktiska arterna.

Det finns ett ansenligt antal större rovdjur i Joensuutrakten, vilket delvis beror på att djuren obehindrat kan röra sig över östgränsen. Man kan här stöta på björn, varg och lokatt samt mer sällan järv. Bland de små rovdjuren har särskilt minken och mårdhunden spritt sig under de senaste årtiondena.

Älgen är en vanlig syn i de nordkarelska skogarna. Även rådjuret tar sin plats, med en förekomst på ungefär 560 djur år 2012. De djur som man lättast får syn på är igelkotten, ekorren och haren. De trivs i parker och trädgårdar.

Vattendragen lockar många djur. Bävrar och bisamråttor trivs bäst i vattnet eller dess omedelbara närhet. Kanadabävern har flera gånger påträffats i närheten av stadskärnan under de senaste åren, och en utter verkar – trots allt byggarbete – trivas i älven mellan långa bron och flodmynningen.

JOENSUU STAD

Postadress
PB 59
80101 Joensuu

Gatuadress
Rantakatu 20
80100 Joensuu

Telefonväxel
013 267 7111
(från utlandet
+358 13 267 7111)
må–fre kl 8–16